Asfaltering i Brevik – asfalt direkt på berg

På tomter där berget ligger i eller nära markytan går det inte att bygga upp en asfaltyta på vanligt sätt. Det finns inget djup att gräva i och inget behov av det heller — berget bär.

Det gör asfalt på berg till en enklare konstruktion i ett avseende och en svårare i ett annat. Enklare eftersom bärigheten är given och sättningar inte förekommer. Svårare eftersom vattnet inte kan sjunka undan någonstans.

Vatten som når in under asfalten på en tät bergyta blir kvar där. På vintern fryser det, och is som bildas mellan berg och asfalt lyfter beläggningen. Det är den vanligaste skadan på asfalt lagd på berg.

Den andra frågan är vidhäftningen. En slät, ren bergyta ger asfalten lite att fästa i, och ytan kan glida — särskilt i lutning och särskilt där fordon bromsar.

Begär kostnadsfri offert →

Detta ingår

Kartläggning av var berget ligger och hur bergytan lutar
Avvattning ovanpå berget innan asfalten läggs
Rensning av bergytan från löst material och jord
Utjämnande lager där bergytan är ojämn
Klistring mot berg för vidhäftning
Extra omsorg vid övergången mellan berg och jord
Bedömning av när bilning behövs för att få rätt nivå

Så går det till

Bergytan

Vi tar reda på hur berget lutar. Vattnet följer bergets lutning, inte markens.

Vattnet

En väg ut för vattnet ovanpå berget är den viktigaste åtgärden. Utan den lyfts asfalten av is.

Rengöring

Berget rensas från jord och löst material. Asfalt fäster inte på lera.

Vidhäftning

Bergytan klistras så att asfalten fäster. I lutning är det avgörande.

Övergången

Där berg möter jord rör sig ytan olika. Den zonen förstärks och får en genomtänkt skarv.

Asfaltering Brevik i hela Lidingö

Bergets lutning är sällan markens lutning och det är den insikten som avgör hur avvattningen ska läggas. En tomt kan luta svagt åt söder på ytan medan bergytan under lutar åt nordost, och vatten som tar sig ner under asfalten följer berget. Läggs dräneringen efter markens lutning hamnar den på fel ställe, och vattnet samlas i en lågpunkt i berget där ingen letade. Vi tar därför reda på bergytans form innan vi bestämmer var vattnet ska ut. Det andra är övergången mellan berg och jord, som är där skadorna hamnar. Berget rör sig inte alls medan jorden bredvid sätter sig och rör sig med tjälen, och asfalt över den gränsen får en linje där två beteenden möts. Vi förstärker uppbyggnaden på jordsidan så att skillnaden minskar, och undviker att lägga en skarv i utläggningen precis där. Det tredje är rengöringen, som låter självklar men som slarvas bort. En bergyta som ser ren ut har ofta ett tunt lager jord, lera eller organiskt material i sprickorna, och asfalt som läggs på det fäster i materialet och inte i berget. Ytan ska sopas och vid behov spolas ren innan klistring.

Vanliga frågor

Går det att asfaltera direkt på berg?

Ja, och bärigheten blir utmärkt – berget sätter sig inte. Frågan är i stället vattnet, som inte kan sjunka undan, och vidhäftningen mot en slät bergyta.

Vad är den vanligaste skadan?

Att asfalten lyfts av is. Vatten som når in under beläggningen på en tät bergyta blir kvar där, fryser på vintern och lyfter asfalten. En väg ut för vattnet är den viktigaste åtgärden.

Vart tar vattnet vägen?

Ovanpå berget, i bergytans lutning – som sällan är markens lutning. Läggs dräneringen efter markens lutning hamnar den fel, och vattnet samlas i en lågpunkt i berget där ingen letade.

Fäster asfalt på berg?

Med klistring, ja. En slät ren bergyta ger annars asfalten lite att fästa i, och ytan kan glida i lutning och där fordon bromsar. Bergytan måste dessutom vara verkligt ren – ett tunt lager jord i sprickorna räcker för att vidhäftningen ska misslyckas.

Var uppstår sprickorna?

Där berg möter jord. Berget rör sig inte, jorden sätter sig och rör sig med tjälen. Vi förstärker uppbyggnaden på jordsidan och undviker att lägga en skarv i utläggningen precis i den linjen.